Det känns som första sommarlovsdagen

Idag när Emilia och jag löste kosord hittade vi det vackra ordet NUPPTÅG. HAHAHA!! Nupptåg som i conga line men lite mer naket eller?

Vi satt på vårat fina soldäck hela halva dagen och det var superhärligt! Våren, eller kanske till och med sommaren har kommit till Ålidhem. Det var en riktig relax-dag och faktiskt första dagen på länge som jag kännt mig riktigt avslappnad. Efter middagen for Sussie och jag ut och cyklade runt Mariehem och Ålid och hamnade till slut på Ica Maxi där vi testade leksaker och köpte jordgubbste. Jag hittade en hel massa My litte ponysaker och började längta till att vara barn igen. När jag tänkte lite längre insåg jag att jag inte alls längtade efter att vara barn igen, utan efter att kunna vara så engagerad i saker och ting som jag var i mina Ponys när jag lekte med dem. Kanske är det svårt att få igen det personlighetsdraget, men det känns i alla fall inte lika hopplöst som att försöka dra en tillbakaväxt a la Benjamin Button..

Igår sjöng vi med kören. Det är alltid lika kul. Kören är det första fritidsintresse jag lyckats behålla och den betyder därför mycket för mig. Att jag inte kan sjunga är visserligen trist, men shit happens. Det är bara att se till att inte ställa sig vid en mikrofon när det är konsert. Efter sången igår var det fest med allt var det innebar av försvunnen värdinna, dansande toakö, akut hunger och galna vitklädda människor som körde någon slags robotparningsdans (Jag vet faktiskt inte vad jag ska kalla den för, men den var underhållande.. tro mig.)

För övrigt har jag ett nytt mål. Jag har börjat träna nu och ska springa ett marathon nästa sommar. Jag vet - det är säkert någon som (med all rätt) sitter och gapskrattar åt detta påstående och du har säkert rätt i att det aldrig kommer funka, men fram till och med nästa sommar är jag blivande maratonlöpare. Om någon vill ge någon slags belöning åt mig ifall att jag klarar det, så är det ok.

Sunshine and love // Hanna

The NURSE is here to stay

Idag är en bra dag. Jag har nämligen insett att sjuksköterskejobbet är viktigt och roligt och att jag är stolt över att vara sjuksköterska. Det är en grupp människor som gör så mycket skillnad i andra människors liv. Beroende på var man jobbar ser arbetet mycket olika ut, men det går alltid ut på att vara den som står upp för patienten och för den personens talan. Det tycker jag är bra och viktigt.

Ps. Jag slutade praktiken idag. Det var skönt att sluta. Så kallt med sådana här kläder på vintern.

/Hanna

hahaha

Idag är det en riktigt härlig vårdag! Solen skiner och folk traskar omkring i bara t-shirt. Jag och Teo har varit på ett köpcenter som vi aldrig tidigare besökt. Vi var där för att köpa en present åt Zaf (?) som fyller 21 imorgon. Han har bokat en hel pub, så imorgon blir det kalas:) 

När vi kom hem till lägenheten stod jag och tittade ut genom fönstret eftersom att det är så fint i vårsolen. Jag fick syn på ett par som stod och myste mot en vägg. Åhhh va gulligt tänkte jag, tills jag förstod att tjejen egentligen var en skugga av en gubben som stod och pissade... hahahaha! Så fel det kan bli! Det får mig att tänka på snigelmissen, som är den missen bästa ever!

Nu ska jag iväg och fika med Evita och Marianna, men när jag kommer hem ska jag lägga upp en vårbild här:)

Ha det bra!

/Frida



Här är vårbilden jag lovade:)


2 x 0 = 0!!!!!!!!!

Jag förstår inte varför jag är så himla ojämn i vi-ligan. Nu har jag fått 0 poäng två gånger i rad och förra gången kom jag trea i hela tävlingen. Första nollan jag fick denna gång förstår jag för jag kunde verkligen ingenting. Denna gången borde jag haft i alla fall 1 poäng, men blev vileseledd och fick slut på tid. Typiskt! Nu har jag tappat lusten för vi-ligan, det gör jag när det går dåligt. Sedan när nästa match kommer tycker jag att det är kul igen. Jag måste bara glömma de usla resultaten.

Igår ringde pappa och sa hej. Kul! Jag var dock tvungen att avsluta tidigt eftersom att jag skulle ta en öl på irish pub med Evita, Andreas och en tjej som jag tror heter Zoi. Jag gick hem innan 24.00 eftersom att jag kom på att jag hade ett grupparbete som skulle in innan tolvslaget. Som tur var hade tjejen som skulle skicka in det gjort det, vi andra i gruppen hade inte förstått hennes mail och därför varit osäkra på om det kommit in eller ej. Vi hade i alla fall skoj på irish pub. Jag skrattade tills jag grät åt våra samtal om hur man skulle bete sig om man trillade inför folk eller fastnade i bussdörren eller dylikt. Varje gång jag tänker på det kan jag inte hålla mig för skratt.  

Idag gick vi inte upp förän 2-tiden. Teo gjorde frukost. Hemmagjord fruktshake och toast. I utbyte diskade jag hans disk sedan middagen igår:)
Idag tror jag att jag ska gå förbi en ekobutik och kolla om de möjligen har några sojaprodukter. HOPPAS! Senare ska jag träffa samma personer jag var ut med i går och ta en fika. I övrigt har jag inga planer förutom att göra korv i ugnen, med äpplen och ost. 

Hoppas ni får en fin dag!

/ Frida


astma?

Tack mamma och Cissi för förslagen om studierna. Jag valde att söka in till Umeå som första prio och Lund på andra. Sedan får jag se i mitten av augusti vad det har att säga. Innan dess ska jag inte söka efter bostad. Det känns helt enkelt onödigt att ha en bostad när jag inte vet hur stort behov jag kommer ha av det. Nåja jag kan ju inget göra nu, förutom att vänta på besked.

Jag var på gymmet idag och brände 400 kalorier. Det tycker jag låter väldigt mycket! Jag vet inte vad det innebär och vad målsättningen generellt brukar vara, men jag känner mig riktigt stolt! Jag testade en ny motionsmaskin idag som man tränar lår och rumpa i. Typ step liknande grej. Jag klarade inte mer än 5 min så började jag få knepigt med andningen. Jag funderar om jag har en släng av ansträngningsastma. Jag har ju misstänkt det en tid, men eftersom att jag knapp rör på mig så besvärar det mig inte. När jag kommer till piteå ska jag nog ta och kolla upp det så kanske de ger mig en inhalator (?). Jag kommer ihåg att i lågstadiet var det någon i klassen som hade astma och många av barnen ville testa. Jag vågade aldrig.

Nu börjar helgen och den är fri från studier för dem gjorde jag bort under veckan:D Vad vi ska hitta på ikväll vet jag inte. Kanske gå ut på krogen eller beställa hem mat. Ja vi får se hur lata vi blir. 

Trevlig helg!

/Frida
 
 


The winner takes it all!

Till sommaren gäller det! Frida och jag ska tävla om vem som springer snabbast runt grisbergets korta slinga. Förresten Frida - ska vi verkligen ta slingan? Ska vi inte springa på Kvarnvallen istället? Vi kan ju diskutera sådana detaljer senare.
Hur som helst - som det ser ut nu har vi båda antagit utmaningen att springa korta slingan runt - PÅ TID! Själv är jag inte ens säker på att jag kan gå runt den utan att stupa.

Peppningen inför denna tävling började med att jag idag pratade med mina klasskompisar och frågade dem hur snabbt de tror att jag kan springa den om jag tränar stenhårt fram till juni. 15 min sa någon, varpå en tjej (som är vältränad som hulken) protesterade och tykte att tio verkade mer rimligt. Jag for till IKSU för att testa, men inget rullband var ledigt, så jag bestämde mig för att cykla 2,3 km på en träningscykel i stället. (Jag tror slingan är så lång.) Det tog mig 10 minuter. Great.

Hur som helst. Nästa vecka börjar träningen på riktigt. Då jäklar! Det här är seriöst.

Jo, förresten har jag klippt av håret och färgat det röd-lila-brunt. Det är väldigt kort, strax nedanför hakan, och det känns konstigt att dra fingrarna genom det, för det är liksom bara ett plötsligt slut.. Jag färgade ögonbrynen också, med samma färg (haha! inget rån för extra brynfärg)

En sak till som jag vill berätta är att jag misstänker (starkt!) att mitt koffeinfria kaffe som jag köpte från ica, dock tillverkat av gevalia och antagligen odlat av semi-slavar på andra sidan jorden, är FEJK! Varje kväll när jag dricker av det får jag tillbaka mina sömnproblem. Är inte det märkligt? Hur kontrollerar man koffeinhalten i något? Jag tror det blir mitt nya projekt att kolla upp det.

I övrigt är det som vanligt hos mig. Stökigt i rummet, disk fulla skrivbordet och inga matlådor kvar. Hur kan 20 matlådor försvinna på en dryg vecka? Hur jag än räknar går det inte ihop. Och hur kan en dags disk fylla halva mitt skrivbord? Och varför, VARFÖR har min tvätt ännu inte lärt sig hur den ska tvätta sig själv? Tänk vad livet vore bra mycket enklare om bara sakerna kunde lära sig att rengöra sig själva för en gångs skull.

Peace and Love
/Hanna

intressant om integration

 
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/mat-din-snorre-1.811655

Frida - du tycker nog att den här artikeln är intressant. Det kanske någon annan gör också.

Jag är sjukt trött idag och försov mig så mycket att jag kom till skolan kvart i två i stället för halv nio.  Eller egentligen försov jag mig till halv nio och fick därefter sovrelapses fram till strax efter 12, då jag tvingade mig upp ur sängen och in till köket för att äta kräm och soyamjölk. Just nu har jag satt på en tvätt och försöker ge mig själv lite motivation till att börja städa. Jag har massa jord på golvet blandat med allt annat stök. Kanske lite vaniljte, mintchoklad och bra musik kan göra under för hjärnans städcenter?

Idag börjar Desperate Housewives, så Ida, Siri och Christoffer kommer hit och ser det. Det är tack vare Ida jag började se Desperate, så en stor eloge till henne.

Imorgon kommer Mia förhoppningsvis. Det ska bli megakul :)

/Hanna

Nytt liv!

Idag har jag tränat body balance. Det var ett alldeles för hetsigt pass tyckte både Emilia och jag, men jag är ändå glad att jag gick dit. Nu börjar mitt nya liv för sjuttonde gången sedan nyår, men den här gången menar jag det (också) på riktigt! Jag har planerat in fyra timmars plugg på medicinska biblioteket senare den här veckan samt tre träningspass; ett yoga, ett afro och ett body balance. Dessutom har jag matlådor fulla frysen, så det blir ordentlig mathållning. Till råga på allt har jag kollat igenom veckans schema och börjat läsa på lite redan innan (!) vår nya kurs. Den handlar mycket om vårdandet av gamlingar, gerontologi och geriatrik, så jag började läsa lite om demensvård. Det här fina citatet fanns i en artikel om vård av dementa:

"Anser vårdaren att personen med demens är en betydelsefull människa,

har ett värde, så måste vårdarens arbete och han/hon själv vara värdefull eftersom han/hon

vårdar och stöttar den värdefulla människan. Men om vårdarens inställning är att personen

med demens är värdelös med alla sina nedsättningar och brister då blir vårdaren själv och det

arbete han/hon utför också naturligtvis värdelöst."

Good point!

/Hanna


Väckarklocka

Idag orkade jag inte gå till skolan (igen). Istället tog jag med mig Sussie på en promenad till universitetsområdet, vilket ledde till en promenad på stan, vilket i sin tur ledde till 4 timmars shoppande. Jag köpte en väckarklocka som ska fungera som skydd mot hjärntumörer. Mobilen kommer härmed att degraderas från väckarklocka till passiv plastbit under nätterna. Den får ligga i hallen och vänta på att det ska bli morgon.

Det är svårt att köpa väckarklocka, för det är så mycket som ska stämma. Man ska passa ihop på så många sätt med den. För det första måste det vara lätt att ställa in tiden, det får inte vara hackigt när man snurrar på den lilla ploppen på baksidan av klockan eller kännas som att man inte har connection på riktigt med de små visarna. I så fall kan det hända att det varje gång det blir krux med den och den behöver ställas om blir problem och man får snurra många långa varv innan det blir rätt. Tilliten är också viktig, och det är därför man ska kolla att batterierna sitter fast ordentligt innan man bestämmer sig, för har den svikit en gång blir det så svårt att lita på att den nästa gång det gäller. Väckarsignalen måste vara mjuk och skön för öronen. En trivsam röst är något jag värderar högt. Den får liksom inte skrika åt en och ge en order, utan ska helst peppa en till att gå upp och berätta hur underbar dagen kommer bli. Jag tycker själv inte att utseendet är så viktigt, men det ska kännas rätt att ställa den i mitt rum. I övrigt är det viktigt med en snoozeknapp, så att man kan ta små pauser från varandra, vända sig om och somna igen och sedan vakna av ett behagligt god morgon-pip.

Botten bannerM703_6
Denna blev det, fast i vitt med ett litet stänk av lila.

/ Hanna

Dejt mot betalning?!

Vinden viner utanför vårt fönster och jag är supermätt. Vädret är verkligen velig, jag undrar om den blivit senil. Ena dagen nära på stormar det och dagen efter kan man tro att det snart är vår. Bestäm dig för tusan, men välj helst inte vintern!

Jag ligger nu i våran säng och vilar. Jag proppade just i mig en massa köttbullar och makaroner + gräddsås Jag gjorde dock det smarta draget och tog ett grekiskt-laktos-tugg-piller. Så nu ska jag ligga här och smälta maten ett tag för att göra plats åt nybakad chokladkaka:) Jag känner mig väldigt nöjd, hoppas känslan lever kvar även efter jag smakat kakan. På tal om nöjd, så blev jag riktigt nöjd idag när jag vann min andra match i Vi-ligan. Passa er för här kommer tjejen som är påhugget;p Just ni ligger jag på 2:a (!) plats.

Imorgon är det alla hjärtans dag och jag och Teo ska ut och äta på restaurang dagen till ära. Vi funderade på sushi, men det blir nog en annan gång. traditionsenligt så ska vi gå till en kinarestaurang. Vi brukar gå dit innan vi ska vara ifrån varandra en längre tid, eller om vi bara tycker att vi är värda det, som i morgon:)

Jag läste förresten på aftonbladets hemsida om en kille som mot betalning kan bli någons alla hjärtans dags dejt. Det enda som kommer ur mig är en djup suck... men förvånad kan jag knappast bli. Folk gör så många desperata saker, så det här är bara en fis i rymnden. Men snälla någon vad tänker killen?! Undra det är någon som vill betala för att dejta den lilla stackaren. Men jag säger i alla fall lycka till och ha en trevlig dejt!
     

 

Hoppas ni får en fin alla hjärtans dag!

/Frida

Energiomvandling, tack! Nu!

Det är en energilös Hanna som skriver. Jag vet inte vart det gått hål i mig, men någonstans läcker energin ut sakta men säkert. Jag är halvtrött i kroppen och heltrött i sinnet och det är riktigt trist. Rummet är stökigt, jag har inte pluggat på veckor och inget känns riktigt roligt just nu. Dessutom är jag förkyld.

På fysiken har vi just fått lära oss att energi inte kan försvinna, utan bara omvandlas. På något sätt måste det ju innebära att all den energi jag inte för tillfället kan frigöra ligger lagrad någonstans i kroppen och bara väntar på rätt tillfälle för att kasta sig ut i världen. Eller så lagras det som fett och så blir jag tjock snart.

..............................................................................................................

Tre timmar senare: Nu har mina energinivåer höjts, om inte till skyarna, så i alla fall till godkända nivåer och kanske mer genom ett mail från Cissi i Sri Lanka plus två bra telefonsamtal.

Ps. Maskrosor är min favoritblomma, både unga.....


.....och gamla.


/ Hanna


Russinfingrar

Har inte blivit så mycket bloggande för mig på senaste känner jag. Tänkte därför berätta vad som hänt den senaste tiden i mitt liv så ni kommer ikapp lite:) Idag har jag suttit hemma vid GH och nött. Spelar numera på Expert (till en viss gräns dock). Har även badat i över två timmar;) Har alltså bara tagit det lungt och struntat i skolan totalt. Min sjukdom har börjat ta fart lite så det har blivit att jag varit hemma mer än lovligt i veckan, med mediciner är på G så det ska nog ordna sig. Har spenderat helgen i kobban med Sofi, Fia och Ida, vi har haft mycket trevligt trots en mängd blod svett och tårar. Vi spenderade dagarna i backen med bräda på fötterna -Hello blåmärken! På lördagen käkade vi trerätters i retaurangen, tonfisk med hjortronsås blev det för min del, sjukt gott! Alla var mycket nöjda trots att kapitalet inte längre var så stort vid hemresan. Har blivit fetblåst i helgen också, men då har jag i alla fall en sak mindre att tänka på, nu vet jag ju hur det liggertill. Efter regn kommer alltid skolsken (hoppas jag). Ha det bäst.
Ciao /Mia  

Saker med fyllning och svaret på vad som egentligen är livets mening.

Det är fredagnatt, klockan närmar sig två och jag sitter hemma framför datorn. Ännu hörs inga skrik utanför fönstret, så jag antar att fyllona inte hunnit ta sig hem från krogen ännu, för i så fall skulle jag ha hört dem. Allmänna pilgrimsleden för fyllon går nämligen från universitetsområdet, längs en krokig, hyfsat upplyst gångväg vid namn Tvistevägen. Någonstans i slutet  av Tvistevägen passerar man (om man lyckats navigera rätt) under en gångtunnel, där man kan välja höger eller vänster beroende om man bor, eller ska till någon som bor, på rätt eller fel sida Ålidhem Centrum. Om man väljer höger passerar man knappt 100 meter senare rakt under mitt fönster, vilket ju innebär att cirkus 50% av alla fylltrattar som ska från universitetsområdet till Ålid kommer passera ca 10 m från min säng. Tänk om de visste att jag står bakom en tunn vägg med snipergeväret redo..

I morse var jag nästan i tid till min lektion. Det har ännu inte hänt denna vecka, men jag satsar på nästa. Speciellt skulle det vara kul att komma i tid till fysiken, så att jag hinner byta några ord med någon av mina nya klasskompisar. Efter jul började en fysikkurs. Kanske verkar det skumt att börja en ny kurs när jag inte ens orkar plugga till mitt ordinarie program. På nått sätt känns det här dock inte som jobb. Antagligen på grund att jag verkligen inte måste klara kursen. Det kan gå hur långt åt skogen som helst utan att jag ens behöver fundera på det.

Det här måste ni höra! I förrgår fick jag ett sms av Cissi där hon frågade vad en half pipe är. Jag svarade och tänkte inte mer på det förrän lite senare på kvällen, när jag satt i Sussies rum och såg Vänner. På Joeys och Chandlers dörr har de ju en liten teenie weenie white board och på den hade de målat en half pipe! Två små gubbar var i full fart att åka snowboard i den. Vad lustigt tänkte jag och lade tanken på en hylla i min ganska tomt möblerade hjärna. Sedan fortsatte kvällen lugnt och jag sov kort, men mycket, mycket gott under natten. På morgonen var jag försenad till fysiklektionen, så jag rusade in och satte mig på närmast lediga plats bredvid inte alltför uppenbart fientlig klasskompis, packade upp block, penna, tuggummin och tittade mot läraren. Och där! Bakom honom, på white boarden, hade han målat en snowboardare som var på väg att störta nedför kanten på en HALF PIPE! Detta är ett mysterium för mig. Det känns som att jag är på gränsen till att lösa frågan om livets mening, men att jag inte kan tyda den sista ledtråden.

Jag har nu bara två saker till jag vill skriva om och det kanske är lämpligt, för nu börjar fyllona passera och jag vill inte missa för mycket av jakten. För det första bakade jag muffins med vanilj- och chokladfyllning idag. Det är första gången jag bakar något helt och hållet tror jag och herregud, vad svårt det var! Ida var här under första delen av baket och hjälpte mig att krossa bitsocker till strösocker, så den delen av baket gick rätt smärtfritt. Sedan kom RESTEN. Med RESTEN menar jag det stora mörka hålet från dess att Ida lämnade mig själv med den halvfärdiga smeten och 1500 andra (ja, smet är en ingrediens) ingredienser som kanske hade med muffins att göra, till dess att 28 muffins var misslyckade, men klara. Om man kollar upp ordet "klara" i NE kan man finna att det står för "Förbättring av resultat utom allt rimligt hopp" tror jag... Muffinsarna skulle bli Sussies födelsedagspresent. Hon fyller år den fjärde och jag tänkte göra jättefina muffins, sådana som Leila gör. Yeah right. Mina (snart Sussies) muffins har ett hål i mitten och det är fyllt med smör. Jag försökte säga; "Nej, du ÄR inte en palt, vännen", men ingen respons där.. Det är så surt när man försöker göra en fin present och så misslyckas det totalt!

Sak nummer två som jag ville ta upp är att jag har en gigantisk finne i pannan. Jag har aldrig varit med om något liknande sedan den gången när jag var 14 och besatt av att klämma fem pormaskar per dag, trots att jag aldrig hade mer än tre och därför fick kämpa som en dåre varje kväll. Självklart gick det illa. En dag slant jag med handen när jag kämpade med min näsa. Eftersom att jag kämpade så hårt lyckades jag skära av huden från hela nästippen med tumnageln och hade en skorpa mitt på näsan i flera veckor. Nu har något liknande hänt, fast mitt i pannan.

Åh, vad trött jag är nu! Det är mitt i natten och jag längtar efter att sova. Ögonen är fulla med grus och kroppen är trött efter allt kämpande med muffinsformar och läkning av gigantisk finne. Sov gott och god natt!

/Hanna


mot och medgångar

Hej cybervärlden!

Under mina senaste dagar har jag både mött mot och medgångar. Här kommer min lista;)

Motgångar:                                                                                                          Medgångar:
1. Fet psykologibok och seg läsförmåga                                           1.  till 80 % intressant läsning
2. Hämtning av nytt visakort. Snöblandatregn och kyla.                  2. jag har nu tillgång till pengar.
Åkte till flygplatsen men byggnaden låg långt borta och                 3. pastagratängen blev god.
jag fick traska dit. Lite kläder. Is-f*cking-kall och blöt.                     4. jag fick därför en present av Vassia:)
Taxin åkte fel och jag fick vänta 20 minuter till utomhus.                5. trevlig pratstund i väntan på kaffet.
3. Jag hyvlade av skinn från tummen.                                                 6. jag får låna honom mellan varven:)
4. Jag har tappat min väska (som ni vet).                    
5. Jag och Vassia fikade i väntan på Andreas och han dricka
en klunk av kaffet innan vi var tvungna att gå.
6. Teo älskar World of Warcraft!

Egentligen finns det fler positiva saker på listan, och det gör det som tur är för det mesta:D

sov gott!

/Frida

uppdatering

Hej allihopa. Nu ska jag skicka lite kort vad som hant de senaste dagarna da jag inte varit sa aktiv har.

Teo har fixat nagot pa sin dator och mina svenska bokstaver har gatt vilse i cybervarlden.

Jag har forstort min underbarn fina laptop och angrar mig bittert! Jag bar min van i skarmen och da horde jag ett mini klick och sedan var skarmen forstord. Eftersom att jag ar en fattig student blir detta inte kul for min ekonomi.

Jag har hangt med Vassia och lite annat folk.

Jag har nastan lart mig hela det grekiska alfabetet.

Igar var vi och kakade en massa (!) mat pa tavernan, en Grekisk restaurang. Min huvudratt var risotto med musslor. Super gott! Men jag var redan matt fran allt annat vi kakade. Tsatziki, brod, massor av olika potatisar i olika former, greksallad, friterad (en gronsak som jag inte kan stava till) och nagon konstig ratt med oliver och fetaost. Till maten drack vi en traditionell dryck som ar som ett daligt vin.
Vi gick sedan till en krog och hade riktigt skoj! Vi kom faktiskt inte hem foran 11 imorse och da var vi inte helt snygga och rena. 

naja nu ska jag ta ett bad.   

/ F

dagens drömjobb

Idag har jag hittat mitt drömjobb. Det finns på memeologen här på sjukan. Det hela handlar om hur man sprider kunskap och idéer och gör förbättringsarbete inom vården och det bästa av allt är att de som jobbar där behöver inte utföra förbättringsarbetet själv. De får helt enkelt andra att komma på massa idéer och följer sedan upp hur det går för dem att genomföra det. Det känns sjukt kul att ha hittat vad jag vill jobba med, även om jag inser att jag kommer ha ändrat mig redan innan januari är slut.

www.vll.se/memeologen



/hanna


mallig nr 2

Vad ambitiös du är Hanna som faktiskt tog tag i röran! Själv är jag väldigt mallig och nöjd över mig själv idag. Igår skickade jag in arbetet jag jobbat med i, märk väl, flera (!) dagar. Dessutom fick vi tillbaka vårt grupparbete idag och det jag skrivit fick väldigt bra kritik. Kul!:D Dessutom har jag köpt två par trosor. Jag menar vem tusan orkar köpa underkläder? Vilket trams. Men nu när jag väl tog tag i det känner jag mig mäkta nöjd. Det är typ på samma nivå som att du rakade dig under armarna Hanna haha:) Dock inte i närheten av Darvins sköldpadda.

Jag och Vassia har haft två deppardagar. Vi var båda på dåligt humör igår så vi gick ut och tog ett glas vin på kvällen och grät ut ett hav av bitterhet ;p. Idag gick vi på shoppingrunda och tog en fika. Så nu är jag alert och på bra humör igen. Jag tror att det var allt pluggande som förstörde mina nerver! Men som tur var är Vassia i stan, det blir så mycket roligare då!

Som avslut lägger jag upp en bild på mig och Vassia:)

/F



Städtanten rapporterar

Tjoho! Här kommer en hälsning från en stökig människa i ett stökigt rum. Jag sitter och funderar på var jag ska börja ta tag i det här. Rummet ser förfärligt ut. Tills igårkväll hade jag något som såg ut som en halvt uppäten picknick på golvet. Nu är den borta, tvätten är i full gång, likaså ett storkok korvgryta, men det värsta är kvar... Hela rummet! Det är ett sådant obotligt kaos här att jag inte vet vart jag ska börja. Det lutar åt utrymning av allt och inrymning av det som passar att ha kvar.

Varför föds inte varje människa som huslig och ordningssam? Borde inte det vara något som evolutionen tar hand om? Eller är den ondsinta slarvgenen så dominant att den bara inte går att ta död på? På tal om evolution.. om någon skulle ha missat mitt skryt, så har jag klappat en sköldpadda som det sägs att självaste Darwin plockade upp på sin båt under en segling han gjorde. Denna stora lilla krabat hette Harriet och dog tyvärr av en hjärtattack under 2006. Det coolaste med att jag han träffa henne är att det faktiskt var en levande varelse, som var så gammal att hon levde under en helt annan tidsålder, då världen fortfarande var rätt outforskad, plus att hon kände Mr Darwin personligen. På bilden ser ni Harriet och matte och husse.


Imorgon börjar jag plugga fysik på gymnasienivå. Det är en kurs som ingår i basåret. Den kommer vara på 50%, så jag kommer alltså plugga 150% sammanlagt. Vi får se hur det går, om jag blir less eller tycker att det är för ansträngande. Jag hoppas det ska gå bra, men vet om mina begränsningar när det gäller att koncentrera mig och vara intresserad av något länge nog för att genomföra det. Därför är det rätt fantastiskt att det nu har gått exakt halva min utbildning till sjuksköterska och jag ännu inte har hoppat av. Det känns som ett gott omen inför framtiden.


Då så.. städningen kallar. Jag ska nog dra på lite gypsymusic eller disney för att få rätt stämning. Kanske askungen, det skulle passa bra för tillfället. Hela dan får hon arbeta, hon får jobba hon får streta....

/Hanna

En vanlig? dag

Idag är det en dag här i umeå. Jag var på väg att skriva vanlig, men började tänka - vad då vanlig? Såklart ändrade jag mig, för jag kom ju på att:

a) Jag har varit hos Stina och pluggat och vanligtvis är jag riktigt dålig på plugg. Att jag har mage att kalla mig student.
b) Vi har suttit i Malins rum och pratat hemlisar; Malin, Sara, Sussie och jag. Vanligtvis sitter vi i korridorsköket och det är inte fullt lika hemligt och tjejfnissigt.
c) Sara är i korren och det är mycket ovanligt eftersom att hon varit utbytesstudent i Tyskland senaste terminen.
d) Jag har inte pratat i telefon. Eller jo, det ringde just för 5 min sedan, men det varade bara i ett par minuter och så korta samtal hör inte till vanan, även om jag ibland önska att det vore så.
e) Jag har tvättat händerna alla gånger efter jag varit på toa och det gör jag vanligtvis inte. Nä, skoja bara ; ) Eller....? Hehehe the evil is overwhelming... hehehe...                 hehe..

ela

Jag är inte på det klara över om min pyamas är rosa eller orange... Verkligen förvirrande färg. Dock inte i klass med huset brevid farmor. Jag undrar hur man tänker när man väljer en orange hundbajsfärg? 
- Men oh denna färg skulle verkligen klä vårat hus, VISST älskling?! - Ja verkligen upppiggande kulör! Lyckligtvis ser inte alla i svartvitt!

Dagen har gått i lathetens tecken. Jag har traskat omkring i min orange(?) pyamas. Eller nu ljög jag... Jag har legat still i vår säng med min rosa(?) pyamas. Jag passade dock på att plugga medan min hjärna bloggade = ej produktivt!
Men jag har faktiskt lagat mat och diskat + att jag gömde undan de snuskiga soporna på balkongen och vek lite tvätt. Well done Frida, well done!
Kvällen slutade dock på Irish pub med en öl i handen och några pratsugna vänner. Kul:)

Fick dessutom en pressy av Evita. Förra året slarvade jag naturligtvis bort min älsklingshalsduk så Evita försökte hitta en ny liknande den förra till mig. Verkligen gulligt gjort!

Nu är dock allt som det ska igen. Jag ligger här i vår säng i min pyamas och myser med min laptop och snart ska jag och Teo ha Housemaraton. Den där House är verkligen en lustigkurre på ett märkligt sätt.


Tidigare inlägg
RSS 2.0