Girighet?
Jag har nästan aldrig köpt en tidning från de hemlösa försäljarna i Bratislava. En eller två gånger har jag gett dem pengar i stället, men inte tagit tidningen, då jag ändå inte kan läsa den. Det dom gör är bra. De arbetar. Kanske inte ett tacksamt arbete, eller vad vet jag? Det jag inte tycker om är när jag tackar nej till deras tidning, så kan en del (absolut inte alla) ignorera detta och springa bakom mig riktigt länge tills jag känner mig tvingad att ge dem något. Men det gör jag inte. Det ihärdiga tiggandet får mig att bli tvärsöver. Jag vill inte ge pengar till någon som inte respekterar mitt nej. Girigt... absolut! Jag ger väldigt ofta pengar till hemlösa, nästan varje gång jag är på stan. Inte mycket... kanske en 10 - 15kr. Förra året gav jag en hemlös man ca 200 kr. Jag vill helt enkelt inte känna mig pressad, utan jag vill att det ska vara en frivillighet (förutom i form av skatter).
Ett annat exempel (har inget med hemlösa att göra): Idag stod jag vid en ATM och hade ångest över mitt uttag. 3000 kr... och sen var det slut på kontot. Som jag tidigare nämde hade jag sönder min laptop, så för 50% - studerande Frida var det ett rätt hårt slag mot välfärden. Jag hann inte mer än ta emot mina pengar så stod det en ung flicka hack i häl som ville att jag skulle skänka pengar till handikappade barn. Självklart vill jag skänka pengar till handikappade barn, vem vill inte det?! Men sedan kommer girigheten fram. I dagsläget sparar jag hellre ihop till lagningen av min laptop än att ge pengar till handikappade. Jag är ledsen men så ser sanningen ut. Dock vill jag påstå att sättet de samlar ihop pengar på nästan känns som utpressning. Tjejen bad mig om ca 200 kronor. I mina ögon är det verkligen otrevligt att be någon att skänka pengar och sedan säga vad som är en okey summa. Samma sak när folk kommer fram och ber om pengar när man sitter och äter, det tycker jag är otrevligt.
Jag skäms när jag känner så här, eftersom att jag vet bättre. Men kunskap och "pms" hänger nog inte ihop:P
/F
Ps. Jag gav henne 50 kr. ds
jag tycker inte alls du ska skämmas över det! det ÄR otrevligt att säga hur mycket pengar som är ok att skänka. sedan så vet du ju inte vad hon använde pengarna till. ok, det vet man ju inte med dem som tigger åt sig själva heller, men ändå! då har du iaf sett att rätt persone får det.
du kan gott spara ihop till lagningen av datorn utan dåligt samvete. de pengar du har är btw lånade.. det kanske hjälper att tänka så?
det var jag som skrev. hoppas det fixar sig med datorn.. och jag tycker iaf att du är generös, som ger bort pengar, trots att du inte har mycket själv.
Jag håller med Hanna, du är visst generös! Det handlar faktiskt inte om hur mycket man ger utan att man faktiskt tar sitt ansvar och gör det man kan för dem som behöver hjälp. Sedan precis som Hanna skriver så vet du ju faktiskt inte vad/vem pengarna går till. Vi har ett fadderbarn som vi skänker 200 kronor till varje månad. Helst skulle jag vilja ge mer till många fler, men just nu finns ingen möjlighet till det. Men jag tänker att jag iaf gör något, även om det inte handlar om så mycket pengar. Så, jag tror att det viktigaste är att medvetenheten om att alla inte har det lika bra som vi finns. Då har man kommit långt!
Tråkigt med datorn föresten. Hoppas att det löser sig! Är allt bra annars då?
Kramar
Du har alltid varit den mest generosa jag kanner, jag hejjar pa dej!
