Rea

Äntligen har jag skrivit klart mitt projektarbete:) Jag var faktiskt klar innan alla andra, vilket känns lite oroande. Jag tror och hoppas att jag blir godkänd, om inte behövs det nog bara lite komplettering. Detta var mitt första projektarbete så jag är grön, vilket arbetet antagligen avslöjar. Jag är i alla fall nöjd:)

Jag, Vassia och Efi gick in i en klädbutik rent spontant efter att vi tagit en fika. Jag hade inte alls tanken att köpa något. Dels för att jag inte har kosing, men också för att jag aldrig kommer få med mig alla mina saker på flyget hem till Sweden. Jag råkade dock hitta en body, som råkade kosta 3 €! Sedan råkade jag hitta en vintage liknande klänning, som råkade kosta 3 €! Brevid klänningen var det en vit vindjacka som råkade kosta 3 € och viskade "köp mig... köp mig". Lyckliga vandrade vi ut från butiken med våra reakap! Vassia köpte en likadan body som jag gjorde och dessutom en likadan jacka x 2. En i vitt och en i rosa. 

Nu ska jag ta och laga middag.

Hoppas du har riktigt glassigt och skoj i alanya Mia!

Byebye!

Ps. nu har jag skrivit på kontrakt för mitt lilla studentrum:)  


3 lyckosamma år

Jag har just skrivit ihop en mall inför min kommande intervju med tre personer i och med mitt projektarbete. Jag hoppas verkligen intervjuerna går smidigt så att jag kan få ett slut på detta. Jag vill INTE ge något utrymme åt studiestress under mina knappt tre veckor som jag har kvar att bo här.

Ibland får jag en känsla av nostalgi när jag vandrar omkring i lägenheten (trots att jag inte flyttat ännu). Jag kollade förresten upp vart uttrycket kommer ifrån. Det visade sig att man brukade säga att man led av nostalgi, dvs en sjuklig hemlängtan. Jag har kankse inte någon diagnos av nostalgi, men jag längtar redan "tillbaka". "Bra beslut behöver inte vara lätta beslut" som pappa sa.
 
Nog om tråkigheter, eller roligheter om man så vill. Igår vid 11 lämnade jag lägenheten i hurtighetens tecken. Jag "power walkade" till aupark och tillbaka. Jag gick alltså lite snabbare än vanligt...
När jag kom tillbaka från mitt träningspass hade jag åsamkat mig en massa skador! Mina hälar var vattenblåsor och inte nog med det kändes det som att jag fick en stäckning i högra knävecket. I morse insåg jag bittert att mina ben och benhinnor blivit så stela att min gångstil nu utbytts mot en vaggstil (ni vet som äldre människor brukar vagga sig fram). Jag hoppas på att vara helt återställd till imorgon så att jag kan gå ut och skaffa lite mer blåsor. På kvällen gick jag och Teo + ett annat par ut och drack varsin sangria. Väldigt fruktigt och sommarsött! Kvällen blev väldigt trevlig och givetvis avslutade vi den vid en pizzaställe som säljer goda, men degiga pizzor. Svensk pizza är verkligen den bästa, till och med bättre än i Italien. Anledning: Dressing!

Idag gick jag till Polus, ett köpcenter brevid Mariannas jobb, för att träffa just Marianna. Vi lunchade på köpcentrets foodcourt. Marianna åt anka och jag sushi. Om jag minns rätt var det 8 stora bitar + en flaska vatten för ca 5€. Himla bra pris och dessutom var det 100 gånger godare än den sluskiga shushin vi beställde för 300kr!!!! Efter lunchen gick jag till svenska ambassaden för att hämta mitt nya körkort. Det var nog sant som den rasistiska gubben sa när jag hämtade ut kortet "you´re really not good looking on this pics" Thanks a lot mate! Bra att jag har ett körkort nu i alla fall till jobbet i sommar:) 

Efter maten tog jag och Teo en tupplur. Min varade i ca 30 min eftersom att mamma ringde. Bra det för annars kanske jag också sovit till nu som Teo gjorde!

Jag kom just på att jag ska hänga en tvätt. Gud vad jag ska njuta av att hänga mina sista tvättar här. Vilken lyx det är att ha tvättmaskin i lägenheten:D 

Åh på tal om lägenhet, så fick jag inte rummet i hannas korridor. Hanna ska dock inspektera två erbjudande i samma hus som jag har fått. Hoppas rummet är relativt fint och männskorna ofientliga. I sånt fall tror jag att jag går 3 lyckosamma år till mötes!

Sov gott♥ 

Mowgly

Hallå cybervärlden!

Idag är första dagen som jag andats in sommaren med all kraft! Verkligen ljuvligt ♥

Jag vaknade av att Rubi, som vi sitter barnvakt för igen, irriterade mig nå så fruktansvärt kl 8 på morgonen med hans gnäll och gråt. Jag fick helt enkelt ta på mig brillorna och stega ner till parken. Sedan tänkte jag sova igen, men icket, då ville Rubi att vi skulle leka. Jag har ändrat lite i min skaffa-barn-planering där idealåldern var 27-28. Nu ser jag 40 som ett lämplig tid att överge min sömn och lathet. 

För att hänga med i min andra planering (schemat för projektarbetet) läste jag igenom lite CAN rapporter imorse. Efter det var jag värd lite sommarvärme. Så för första gången tog jag en filt och gick och solade i en härlig park. Jag verkigen njöt av fågelkvittret och grönskan. Men som Magnus Uggla säger "underbart är kort"! Jag fick nämligen syn på grönskans baksida. En STOR SPINDEL hade nämligen fått för sig att jag ville ha sällskap. Men där hade det "lilla" krypet fel! Med ett hopp var jag på fötter och försökte skrämma bort plågan med min psykologi bok! Döda den vågade jag inte då den kanske skulle fastna på boken. Givetvis kunde jag inte njuta av sommardagen efter spindelns visit. Jag försökte slappna av men insåg att mina ögon gick som radar över filten. Nåja det sägs ju att jag, med fobi, skulle klara mig bättre i jungeln än dem som är utan fobier, ja om man nu inte har någon helt mysko fobi vill säga. I alla fall är min plan att sola relativt korta stunder vid 5 tillfällen till så kanske lysmasksbenen blir shortsvänliga;)    


Att vara eller icke vara snäll

Det ÄR frågan. Jag har börjat fundera på att utveckla en ny ondare sida av mig själv. En sida som helt enkelt ska gå ut på att vara mer hänsynslös och obrydd. Vilka argument för/emot finns egentligen? Kan någon få mig att komma på bättre tankar, eller är det faktiskt så att jag bör byta stil? Tanken är inte att bli elak bara för att vara elak, utan snarare att bli mer ego och inte ta saker så allvarligt eller tro att andra kommer bli ledsna och besvikna över sånt som jag inte vet om de blir det av? Get it??

Hmmm... Detta är alltså vad jag funderar på för tillfället, medan jag sitter hemma en lördagkväll. Jag har för övrigt varit hemma sedan jobbet och det har varit skönt. Började med att käka, sedan somna framför Jonas Gardells "Livet". Jag försökte verkligen hålla mig vaken, men oh happy sleep vad nice det var att somna... Har ätit tre och en halv chokladkaka i varierande viktklasser, den första som frukost, men dricker ju faktiskt ingenting nu sedan två månader tillbaka, så det kompenserar väl onyttigheten på sätt och vis. Inte för att jag tror på kompensation på det sättet.. Eller detta är också något jag funderat över. Ibland tänker jag att det bästa bara vore att börja röka och festa och knarka och bara skita i allt vad hälsa och framtid heter, men sedan börjar jag tänka på parkbänkar och kalla nätter utomhus, utan kudde och täcke och inser att det nog inte är min grej. Jag är faktiskt väldigt frusen av mig och tycker om att kunna stå vid ett rent tvättställ och borsta tänderna efter varje måltid och trots att jag svär över räkningar och annat som tydligen hör livet till, så tror jag det är minst lika jobbigt att försöka övertala tanterna på socialen att ge en fickpengar och lägenhet.

/Hanna

The lonely bat

Kul att ni varit lite aktiva den sista tiden! Här är det också sommar, men det har det varit ett bra tag, inga pinnträd precis. Snarare en exotisk djungel, nästan i alla fall. Det bor förresten en fladdermus i vår park, jepp jag pratar i singularis för den stackaren är ensam, eller så kanske han äger ett fort som han girit vaktar.

Nu är Vassia tillbaka i Bratislava. Yippihej! Vi strosade runt i stan idag och delade på en pizza. Jag hade en blomma i håret som fick mig att tro att jag var i tropikerna, men det talade vädergudarna om att jag inte alls var. Vassia visade mig även runt i universitetet för läkare och tandläkare. Verkligen c r a p p y! Kul att se vart de håller till i alla fall, Teo har ju inte precis tagit med mig på en guidad tur under de senaste två åren.

Jag känner mig lat så därför bli inlägget kort. Hoppas,hoppas,hoppas att ett nytt avsnitt av desperat housewife kommit ut!


Sol i sinnet, brun inne /Frida   


Fordons ftw

Nu kan min inbygda termomerter konstatera att det blivit vår, men min okulära besiktningsförmåga hänger inte riktigt med. Snön har smält, men inga knoppar har synts till någon stans.. Får vi en sommar med pinnträd eller brukar det gå såhär sakta? Jag och Ante hade tänkt gå ner och ta årets första dopp imorse också men isen låg fortfarande kvar, snacka om ett hav av bitterhet.

Igår var jag på årets första allmäna ragg på stan, dvs cruzing. Inte för att jag är speciellt intresserad av bilar, ganska obefintligt intresse erhålls till och med, utan bara för att det är ett slags sommartecken. Vi strosade runt, tittade på folk och låtsades titta på bilar, det gjorde då jag i alla fall. Det blev dock lite segt mot slutet så jag och Antiboy lämnade staden för läggan redan före klockan 12, kav på stan blev en besviken Sofi i en fullpackad bil. Något som dock kändes lite tråkigt var att jag hela kvällen tänkte "jag är för gammal för det här..". Är jag redan en mumie? Dör partlivet ut vid 18? Vad ska man göra nu då?

Nu ska jag då ta och börja tänka på lite roligare (erhm..) saker, ska skriva ett tal till nationella i Svenskan. Måste man så måste man. May the force be with you /Maria

BTW, har någon sett min skinjacka?

Det känns som första sommarlovsdagen

Idag när Emilia och jag löste kosord hittade vi det vackra ordet NUPPTÅG. HAHAHA!! Nupptåg som i conga line men lite mer naket eller?

Vi satt på vårat fina soldäck hela halva dagen och det var superhärligt! Våren, eller kanske till och med sommaren har kommit till Ålidhem. Det var en riktig relax-dag och faktiskt första dagen på länge som jag kännt mig riktigt avslappnad. Efter middagen for Sussie och jag ut och cyklade runt Mariehem och Ålid och hamnade till slut på Ica Maxi där vi testade leksaker och köpte jordgubbste. Jag hittade en hel massa My litte ponysaker och började längta till att vara barn igen. När jag tänkte lite längre insåg jag att jag inte alls längtade efter att vara barn igen, utan efter att kunna vara så engagerad i saker och ting som jag var i mina Ponys när jag lekte med dem. Kanske är det svårt att få igen det personlighetsdraget, men det känns i alla fall inte lika hopplöst som att försöka dra en tillbakaväxt a la Benjamin Button..

Igår sjöng vi med kören. Det är alltid lika kul. Kören är det första fritidsintresse jag lyckats behålla och den betyder därför mycket för mig. Att jag inte kan sjunga är visserligen trist, men shit happens. Det är bara att se till att inte ställa sig vid en mikrofon när det är konsert. Efter sången igår var det fest med allt var det innebar av försvunnen värdinna, dansande toakö, akut hunger och galna vitklädda människor som körde någon slags robotparningsdans (Jag vet faktiskt inte vad jag ska kalla den för, men den var underhållande.. tro mig.)

För övrigt har jag ett nytt mål. Jag har börjat träna nu och ska springa ett marathon nästa sommar. Jag vet - det är säkert någon som (med all rätt) sitter och gapskrattar åt detta påstående och du har säkert rätt i att det aldrig kommer funka, men fram till och med nästa sommar är jag blivande maratonlöpare. Om någon vill ge någon slags belöning åt mig ifall att jag klarar det, så är det ok.

Sunshine and love // Hanna

RSS 2.0